Rörelseorganen

SKELETTET

Vi har i ben i kroppen som sitter ihop med varandra i leder, det är skelettet som håller oss uppe. Skelettet är viktigt för utan det så skulle vi inte kunna röra oss, för musklerna i kroppen samarbetar med skelettet. Musklerna sitter fast i skelettet, oftast i två ben, så när vi t. ex ska böja en arm så skickar hjärnan en nervsignal till musklerna i armen så att dom drar ihop sig och då böjs armen för musklerna drar i benen.   

KRANIET

Benen i huvudet bildar kraniet, det är ett hårt skal som skyddar hjärnan.

Hos en vuxen människa är benet runt hjärnan förenad genom bensömmar.

Ett nyfött barn har inga bensömmar, utan huvudets ben hålls ihop med en mjuk vävnad.

På några ställen bildar den mjuka vävnaden ytor som kallas fontaneller. I två årsåldern  har den mjuka vävnaden ersatts med benvävnad.

RYGGRADEN

Ryggraden består av kotor som ligger på varandra, de är tunnar skivor med en yttre ring av brosk. Inne i ryggraden går nervtrådar upp i hjärnan, det är därför det är farligt att skada ryggen.  Från kotorna i ryggraden går det ut revben som skyddar hjärtat och lungorna.  Ryggraden är S formad och det gör att den är fjädrande och fångar upp stöttar.

LEDER

 Det att tack vare lederna att vi kan röra oss.Lederna är uppbyggda så det blir stadigt och lättrörligt.Leden är omgiven av en ledkapsel.Ändarna av skelettbenen är klädda i brosk som fungera som stött dämpare.Som smörolja finns det ledvätska . Dom flesta leder i kroppen är gångjärnsleder, de kan röra sig fram och tillbaks. Vridlederna är mer rörliga och rullederna kan röras mest.

MUSKLER GÖR ATT VI KAN RÖRA OSS
Musklerna som gör att vi kan röra oss kallas skelettmuskler och dem sitter ihop med skelettet oftast på två olika ben så att när musklerna drar ihop sig så minskar eller ökar avståndet mellan benen och då skapas en rörelse t.ex i armen så sitter Biceps fast nästan uppe i axeln och i underarmen så när muskeln drar ihop sig så minskar avståndet mellan dem olika benen och då böjs armen.

Skelettmusklerna ska också hjälpa skelettet att hålla ihop. Skelettmusklerna kan du styra genom att tänka på hur du ska röra dem men det finns också muskler som du inte kan styra t.ex den glatta muskulaturen som finns b.la i magen och tarmarna och hjärtats muskulatur fungerar också likadant alltså arbetar de här musklerna utan att du behöver tänka på det. Muskelfibrer finns i skelettmuskulaturen, muskelfibrerna är långsmala celler som skelettmusklerna är uppbyggda av. Muskelcellerna kan dra ihop sig och blir då mindre eller slappna av och bli längre. Hur hård en muskeln är beror på hur många celler som arbetar. När man tränar en muskel så blir inte cellerna fler utan större.

SÅ FUNGERAR MUSKLERNA
Musklerna behöver syre men när man bara ska göra en liten rörelse så räcker det med det syret som redan finns i muskeln. När man anstränger sig och behöver använda musklerna mycket och snabbt så omvandlar inte musklerna kolhydraterna till vatten och koldioxid, som i vanliga fall. När musklerna inta hinner att omvandla kolhydraterna till vatten och koldioxid så bildas mjölksyra som gör att musklerna blir trötta.

När mjölksyra bildas i musklerna så får musklerna en så kallad syreskuld som innebär att muskeln måste få mer syre och då höjs pulsen och andningen blir snabbare, även om det bildas mjölksyra i muskeln så kan man ändå använda muskeln en liten stund men. Du kan märka att du får en syreskuld t.ex när du har sprungit en kort sträcka snabbt och flåsar när du stannar och efter en stund så har det kommit nytt syre till musklerna och då försvinner mjölksyran och tröttheten.